Hur länge en dom syns på MrKoll beror på hur strängt brottet skulle kunna ha straffats. För brott där fängelse i som högst två år ingår i straffskalan tar MrKoll bort uppgiften efter fem år, men för grövre brott ligger den kvar i tjugo år enligt deras egen policy. Belastningsregistret som Polisen för följer helt andra regler, där tiden styrs av påföljden och kan variera från tre till tjugo år. Här går vi igenom skillnaderna och vad du kan göra om informationen påverkar dig.
Hur länge syns en dom på MrKoll i praktiken?
MrKoll tillämpar enligt sin egen FAQ en differentierad gallring som baseras på brottets strängast möjliga påföljd, inte på den faktiska påföljden som dömdes ut. Det är en viktig nyans som många missar.
| Typ av rättsinformation | MrKolls gallringstid |
|---|---|
| Brott där straffskalan är max 2 års fängelse | 5 år |
| Brott där straffskalan överstiger 2 års fängelse | 20 år |
| Brott med livstids fängelse i straffskalan | Ingen gallring |
| Tvistemål | 20 år |
Den vanliga föreställningen att ”domar försvinner från MrKoll efter fem år” stämmer alltså bara för brott i den lägre straffskalan, till exempel ringa stöld, snatteri eller ringa narkotikabrott. Misshandel av normalgraden, grov stöld, rån, grovt bedrägeri och alla brott där fängelse i mer än två år ingår i straffskalan ligger kvar i tjugo år enligt MrKolls policy.
Det innebär att även om du fick villkorlig dom eller böter för ett brott där straffskalan rymmer mer än två års fängelse, så följer MrKoll den längre gallringstiden. Det är straffskalan som är avgörande, inte vad rätten faktiskt utdömde.
Vad är skillnaden mellan MrKoll och belastningsregistret?
MrKoll och belastningsregistret är två helt olika system som ofta blandas ihop. Belastningsregistret är ett officiellt register som förs av Polismyndigheten med stöd av lag (1998:620) om belastningsregister. Det är inte tillgängligt för allmänheten, bara för dig själv (du kan begära ett eget utdrag) och för specifika arbetsgivare i lagstadgade verksamheter, till exempel inom skola, barnomsorg och vård.
MrKoll är en privat aktör som drivs av företaget Nusvar AB. De har ett så kallat utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen, vilket ger dem grundlagsskyddad rätt att publicera personuppgifter och i hög grad undantar dem från GDPR. Det är därför de fortsätter visa domar trots att uppgifterna inte längre är allmänt tillgängliga via Polisen.
| Aspekt | Belastningsregistret | MrKoll |
|---|---|---|
| Vem för registret | Polismyndigheten | Privat företag (Nusvar AB) |
| Lagstöd | Lag (1998:620) om belastningsregister | Utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen |
| Tillgängligt för allmänheten | Nej | Ja, helt eller delvis mot betalning |
| Gallringsregler | Bundna av lag, varierar 3–20 år | Egen policy, 5 eller 20 år beroende på straffskala |
| Klagomål går till | Polisen och justitieombudsmannen | Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) |
Det finns även en tredje kategori att hålla isär: själva domen som offentlig handling hos domstolen. Domen lagras hos tingsrätten eller hovrätten enligt vanliga arkivregler och kan i många fall begäras ut långt efter att den fallit ur både belastningsregistret och MrKoll. Det är just därför privata aktörer kan fortsätta publicera dem.
Hur länge finns uppgifter i belastningsregistret?
Det är påföljden, inte brottet, som styr gallringstiden i belastningsregistret. Polisens egna gallringsregler är detaljerade och varierar kraftigt mellan olika typer av påföljder.
| Påföljd | Gallringstid |
|---|---|
| Straffvarning för person under 18 år | 3 år efter beslut |
| Penningböter, dagsböter, tillträdesförbud | 5 år efter dom eller beslut |
| Villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomstjänst (under 18 år) | 5 år efter dom |
| Villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomstjänst (över 18 år) | 10 år efter dom |
| Åtalsunderlåtelse, kontaktförbud | 10 år efter beslut |
| Fängelse, sluten ungdomsvård, rättspsykiatrisk vård | 10 år efter att straffet är avtjänat |
Det finns ytterligare en sak att tänka på som ofta missas. Om en ny anteckning förs in i registret innan en tidigare uppgift hunnit gallras, så skjuts gallringen upp för båda uppgifterna. Detta kallas uppskjuten gallring och regleras i § 18 lag (1998:620).
Säg att du har en notering som ska gallras efter fem år. Tre år in i den perioden får du en ny dom med tio års gallringstid. Då gallras inte den första uppgiften vid fem år som planerat, utan väntar tills hela den nya tioårsperioden gått ut. Penningböter är dock undantagna, de påverkar inte gallringstiden för andra uppgifter.
Kan du få bort uppgifter från MrKoll i förtid?
Det är svårt men inte omöjligt. Eftersom MrKoll skyddas av utgivningsbevis kan de avgöra själva vilka uppgifter de behåller, men i några situationer är de skyldiga eller villiga att agera.
- Logga in på MrKoll.se med BankID och använd deras ändringsformulär. Felaktiga eller missvisande uppgifter rättar de i regel.
- Mejla MrKolls kundservice och förklara situationen sakligt. Bifoga underlag som styrker att informationen är felaktig eller att gallringstiden enligt deras egen policy har passerat.
- Begär rättelse i grunden hos källan. Är felet ursprungligen hos en myndighet, vänd dig dit. När myndigheten rättar uppdateras informationen även hos MrKoll.
- Anmäl till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om MrKoll publicerar uppgifter som strider mot GDPR och inte rättar trots begäran. IMY granskar och kan i vissa fall ingripa.
- Kontakta en jurist om du vill driva ärendet vidare. Det finns specialiserade byråer som hjälper med att få bort sökresultat från Google även när MrKoll vägrar.
Många glömmer att MrKoll också publicerar adress, telefon och relationer. Om du fått en dom kan det vara minst lika besvärligt att din adress finns publicerad öppet. Hos Skatteverket kan du ansöka om skyddade personuppgifter (sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter) om du är utsatt för hot. Ansökan görs på Skatteverket.se.
Hur skiljer sig MrKoll från Lexbase och andra tjänster?
MrKoll är inte ensam på marknaden. Lexbase, Ratsit och Krimfup är andra svenska tjänster som publicerar uppgifter från offentliga register, alla med utgivningsbevis och egna policys för gallring. Lexbase har historiskt haft längre lagringstider och en mer aggressiv publiceringsstrategi för enskilda brottmål. Ratsit publicerar inte domar utan fokuserar på kreditupplysning och ekonomi. Krimfup som startade 2022 publicerar förundersökningsprotokoll, alltså polisens utredningsmaterial innan dom fallit, vilket har varit särskilt kontroversiellt.
Om Lexbase och MrKoll publicerar uppgifter om dig parallellt måste du som regel kontakta båda separat för att få något åtgärdat. En begäran om rättelse hos en av dem slår inte automatiskt igenom hos den andra. För arbetsgivare som vill kontrollera dig är belastningsregistret den enda formellt sett godtagbara källan i de fall registerutdrag är tillåtet enligt lag, men i praktiken används också Lexbase och MrKoll vid sidan av.
Fallgropar att undvika
- Att tro att en gallring i belastningsregistret automatiskt rensar MrKoll. De två systemen är frikopplade, MrKoll har sin egen policy och måste kontaktas separat.
- Att ignorera nya småbrott i tron att de bara påverkar sig själva. § 18 om uppskjuten gallring innebär att en ny dom skjuter upp gallringen även för gamla noteringar.
- Att tro att utlandsflytt löser problemet. MrKoll publicerar enligt egen uppgift även personer som flyttat utomlands, åtminstone under en längre period.
- Att betala för borttagningstjänster utan att kontrollera deras avtal. Vissa garanterar resultat först efter att de fått bort träffen, andra debiterar oavsett utfall.
- Att inte söka upp sig själv regelbundet. Mycket av det som syns på Google om dig kan dyka upp och försvinna utan att du märker det, ett par sökningar per år hjälper dig att upptäcka problem tidigt.
Checklista om du har en dom som syns på MrKoll
- Du har sökt på ditt eget namn och konstaterat exakt vad som publiceras och var.
- Du har kontrollerat MrKolls gallringspolicy mot ditt brotts straffskala (5 år, 20 år eller ingen gallring).
- Du har begärt ett eget utdrag från belastningsregistret för att veta vilka uppgifter Polisen har enligt Polisens gallringsregler.
- Du har logga in hos MrKoll med BankID och begärt rättelse av felaktiga uppgifter.
- Du har övervägt att anmäla till IMY om publiceringen är felaktig och MrKoll inte rättar.
- Du har ansökt om skyddade personuppgifter hos Skatteverket om du är utsatt för hot.
- Du har kontaktat en jurist om du behöver driva ärendet vidare mot MrKoll eller Google.
Försvinner domen från MrKoll om jag betalar boten eller avtjänar straffet?
Nej, betalning eller avtjänad påföljd påverkar inte MrKolls gallring. Tiden räknas från domens datum, inte från betalning eller frigivning. För belastningsregistret räknas tiden delvis från avtjänad påföljd vid fängelsestraff, men inte hos MrKoll.
Kan jag se vem som har sökt på mig på MrKoll?
Nej, MrKoll lämnar inte ut information om vem som sökt på dig. Sökningar är anonyma för den sökta personen. Du kan därför inte få veta om en arbetsgivare eller granne har kollat upp dig via tjänsten.
Vad händer om jag är friad i tingsrätten men dömd i hovrätten?
Det är den slutgiltiga domen som gäller. MrKoll och belastningsregistret uppdateras när en dom vinner laga kraft. Är du friad i sista instans ska uppgiften gallras enligt vanliga regler, men det är inte ovanligt att äldre uppgifter ligger kvar tillfälligt.
Får arbetsgivaren begära utdrag från belastningsregistret utan mitt samtycke?
Nej. Endast arbetsgivare i vissa lagstadgade verksamheter (skola, förskola, vård av barn, HVB-hem, försäkringsdistribution) får begära utdrag, och då bara via dig som du själv begär in. Övriga arbetsgivare får inte kräva att du visar upp ett utdrag, även om många i praktiken ber om det.
Hur länge ligger en friande dom kvar i belastningsregistret?
En friande dom i första instans registreras inte alls i belastningsregistret. Anmälda brott som inte leder till dom registreras inte heller. Det är bara fällande domar, strafförelägganden, godkända ordningsböter och vissa beslut som registreras.